
beställt min första egna mobiltelefon. Det ni! Jag blir 27 år i år och har aldrig tidigare köpt en egen telefon. Skandal? Ja, lite! Bortskämd? Ja, mycket. Men nu har jag alltså beställt en ny mobil, och jag har skaffat ett eget abonnemang. Vuxenpoäng? Ja, massor! Dock innebär detta att jag kommer att få ett nytt mobilnummer. Mitt gamla kommer om några dagar inte längre fungera, det känns lite vemodigt. (Berörda kommer att få ett SMS med nya numret) Det är som att ett nytt kapitell i mitt liv startar. Mitt nya vuxna liv, med egen mobiltelefon och eget abonnemang. Jag kommer med andra ord att finnas när man söker på mitt namn på eniro, hitta osv. Det har jag inte gjort förut. Häftigt! Det är nästan som när jag var en 10-12 år och hade sparat pengar för att kunna köpa min första egna, nya cykel. Snacka om stolt jag var då! Det var en svart citybike med rakt styre! Värsta hojjen! Min nya mobil är en GreenHeart - den är tillverkad av återvunnen plast, miljövänlig och bra. Åh, jag känner mig så glad!
Helgen som gick var jag i Kiruna. Trots att jag var sjuk (förkyld) i slutet av förra veckan och helgen så for jag alltså till Kiruna. Träffade så klart mina fina brorsöner, de ger mig ny energi och glädje. Men anledningen till Kirunaresan var middag och party på lördagen hemma hos Annika. Vi var 10 tjejor som åt god tacomiddag, surrade, spelade spel, drack massa gott, sjöng singstar och gick slutligen på Ferrum. En fantastisk kväll! Jag tyckte till och med att det var roligt på krogen, jag som brukar säga att "krogen suger!". Men i lördags gjorde den inte det, för "krogen duger". Jag hoppas att vi göra om denna tjejkväll om inte allt för länge!
Jag tycker det är fantastiskt spännande, intressant och utvecklande att träffa nya människor. Speciellt människor som man direkt "klickar med", människor som berör en och som man direkt tycker om. Människor som sprider en positiv energi kring sig och som man blir varm och glad av att umgås med. Det är inte ofta det händer att det direkt med nya bekantskaper bara känns SÅ rätt. Som om man kan öppna sig och prata och dela med sig av en massa saker. Under en kort period har det inträffat för mig två gånger, och jag blir så glad. Det känns så varmt och lugnande, det känns som vänskap som kan bli djup och innerlig.
Kent kommer till Kiruna Festivalen i sommar. Jag som bestämt mig för att INTE gå på festivalen i år. Men nu kanske jag måste det ändå? Jag har visserligen inte lyssnat särskilt intensivt på Kent på flera år, och vet inte riktigt vad de kommit ut med för låtar på sistone. Men det var en period, under högstadiet i slutet av 1990-talet, som Kent ständigt spelades i mitt tonårsrum. Så kanske att jag måste se dem? Jag har läst någonstans att de kommer att avsluta festivalen på lördag natt. Och då är det väl den dagen man "måste" vara där? Så i år blir det troligen ingen helgbiljett, utan en endagsbiljett på lördag. Känns helt okej. Det är slitsamt att vara ute två dagar i rad. Men vi får se hur det blir... kanske är jag på området och hoppar alla tre dagar i år igen ändå? Hoff.
"Jag fick ett samtal från en välgörenhetsorganisation om att skänka kläder till svältande i Afrika. Jag bad dom dra åt helvete! För om mina kläder passar svälter dom fan inte!"
Helgen som gick var jag i Kiruna. Trots att jag var sjuk (förkyld) i slutet av förra veckan och helgen så for jag alltså till Kiruna. Träffade så klart mina fina brorsöner, de ger mig ny energi och glädje. Men anledningen till Kirunaresan var middag och party på lördagen hemma hos Annika. Vi var 10 tjejor som åt god tacomiddag, surrade, spelade spel, drack massa gott, sjöng singstar och gick slutligen på Ferrum. En fantastisk kväll! Jag tyckte till och med att det var roligt på krogen, jag som brukar säga att "krogen suger!". Men i lördags gjorde den inte det, för "krogen duger". Jag hoppas att vi göra om denna tjejkväll om inte allt för länge!
Jag tycker det är fantastiskt spännande, intressant och utvecklande att träffa nya människor. Speciellt människor som man direkt "klickar med", människor som berör en och som man direkt tycker om. Människor som sprider en positiv energi kring sig och som man blir varm och glad av att umgås med. Det är inte ofta det händer att det direkt med nya bekantskaper bara känns SÅ rätt. Som om man kan öppna sig och prata och dela med sig av en massa saker. Under en kort period har det inträffat för mig två gånger, och jag blir så glad. Det känns så varmt och lugnande, det känns som vänskap som kan bli djup och innerlig.
Kent kommer till Kiruna Festivalen i sommar. Jag som bestämt mig för att INTE gå på festivalen i år. Men nu kanske jag måste det ändå? Jag har visserligen inte lyssnat särskilt intensivt på Kent på flera år, och vet inte riktigt vad de kommit ut med för låtar på sistone. Men det var en period, under högstadiet i slutet av 1990-talet, som Kent ständigt spelades i mitt tonårsrum. Så kanske att jag måste se dem? Jag har läst någonstans att de kommer att avsluta festivalen på lördag natt. Och då är det väl den dagen man "måste" vara där? Så i år blir det troligen ingen helgbiljett, utan en endagsbiljett på lördag. Känns helt okej. Det är slitsamt att vara ute två dagar i rad. Men vi får se hur det blir... kanske är jag på området och hoppar alla tre dagar i år igen ändå? Hoff.
"Jag fick ett samtal från en välgörenhetsorganisation om att skänka kläder till svältande i Afrika. Jag bad dom dra åt helvete! För om mina kläder passar svälter dom fan inte!"



